Mitt 00-tal som jag minns det→

Det är väl dags, att summera upp 00-talet. Ungefär lika länge som den här bloggen har funnits. Här kommer tio år komprimerat fritt ut minnet. Hur var ditt 00-tal?

2000
Jobbet lanserar e-handel och jag får ett stipendie instiftat av styrelsen. Hälften gick till en utbildning på Berghs. Flyttar hemifrån på sommaren. Var tillsammans med M, distansförhållandet bytte ort med hennes studier.

2001
Köper min första Mac, PowerBook G4 Titanium, och skaffar bredband från BoNet. Återknöt kontakten med min kusin jag då inte träffat på över tio år. Vi har fortfarande kontakt. Lär mig jonglera.

2002
Mamma fyllde 50 och vi åkte till Thailand i början av året och sommarsemestern gick till Frankrike.

2003
Bröllopsyran i dåvarande kompisgäng tar fart. Jag går på fem bröllop och är toastmaster på två. Mitt kärleksliv rasar och jag och M gör slut. Börjar träna aikido och lirar squasch för första gången i mitt liv.

2004
Året då M och jag släpper varandra och går vidare. Blir medveten om mitt utseende då jag ska ge mig ut i kroglivet. Ändrar frisyr, kläder och skor. Köar en hel natt för att få biljetter till SM-finalen i mellan HV och Färjestad. Sommaren bjöd på fotbolls-EM och bröllopen fortsatte. Jag var åter toastmaster på två. Går crawl-kurs hos JSS under hösten och min vattenrädsla började helt försvinna.

2005
Året då jag vågar. Leva ut, ta risker, göra en del dumma saker. Men också väldigt många bra. Utmanar mig själv. Prövar nya saker, nya sammanhang. Genomför Vansbrosimningen och Lidingöloppet i jakten på en klassiker. Tröttnar på jobbet och söker nytt jag inte fick. Blir kär, dumt nog.

2006
Käsnlorna åker berg-och-dal-bana men idrottsligt är det riktigt roligt. Kör Öppet Spår, besöker min vän Anders i Tanzania och avslutar klassikern med Vätternrundan. Har dock fortfarande inte beställt ett diplom. Fortsätter att löpträna och instruerar barn i aikido. Ber en bön för första gången på jag vet inte hur länge. Är projektledare på jobbet och får inspirationen tillbaka.

2007
Ett känslomässigt skitår. Säger upp mig men får beskedet att jag får gå från nya jobbet min tredje arbetsdag. Går ur facket, sover inget innan jag börjar på hos min gamla arbetsgivare igen på en ny, spännande och utvecklande tjänst. Skaffar träningsupplägg och gör konditionstest. Skadar en sena i foten och blir borta från löpningen nästan ett år.

2008
Böjar på sumkurs hos JSS igen på grund av fotskadan. Testar triathlon med IKHP och går på gym med Svågern. Blir kär vilket ledde till något intensivt men kort.

2009
Året då jag blir triathlet. Kör tre simpass i veckan och genomför 11 tävlingar varav 8 är triathlon. Springer mitt första maraton och köper våtdräkt. Tränar allt mer och under hösten är det sex pass i veckan och klubbkompisarna är de jag träffar mest vid sidan av jobbarkompisarna. Går ledarskapsutbildning och avslutar året med få en fraktur på handleden på självaste nyårsafton.

Gott nytt 2010.

 

3 kommentarer

Annika  on January 5th, 2010

Hälften av din träningslust hade varit fantastiskt att ha i sin egen hjärna!

Christian  on January 11th, 2010

Klassikern var ett bra sett för mig att motivera mig att träna. Träningskompisar har dock alltid varit den allra bästa motivatorn.

Annika  on January 11th, 2010

Japp. Och sådana har jag Väldigt Ont om tyvärr.