Semester→

Vad gör du på din semester?

Nu har jag fått frågan ett par gånger. Jag förstår inte. Jag har semester och jag gör naturligtvis minsta möjliga.

Sover. Drar benen efter mig. Vilar. Sitter på en brassestol på gården. Tittar på tv. Monterar ner en bokhylla och funderar på vad jag ska slänga och var allt det andra som stod i den ska förvaras. Dricker öl. Äter lunch med bröderna och Mårten. Är uppe sent. Blir onykter. Vaknar med huvudvärk. Äter glass.

Att komma bort från stan, från lägenheten. Visste vore det roligt, men jag trivs bra med att slippa sitta framför datorn på jobbet. Sovmorgon, frukost på balkongen, sova i brassestolen i skuggan räcker långt för mig.

Dessutom har jag massor av tid till träning. Och att bara sitta och stirra in i väggen.

Trött och ineffektiv→

Jag är trött. Hela kroppen säger till mig att det är dags för någon slags sommardvala. Stänga av; sova och koppla in näring intranivöst. Vakna upp när tröttheten lagt sig och energin är tillbaka.

I spåren kommer ineffektiviteten. Jag får ingenting gjort. Och ju mindre jag gör, dessto mer tycker jag att jag ska hinna med. Ond cirkel. Krydda med lite stress.

Dessutom är jag uppe sent. Alldeles för sent. Min dumme fan.

Skyller på allergin. Är det gräspollen som har sin bästa tid nu? Hade inga känningar när björkpollen gjorde livet surt för vissa. Payback time. Tuggar tabletter. Eller sväljer hela, med lite vatten om vi ska vara noga. Min pappa ryckte alltid till med huvudet bakåt när han skulle svälja en värktablett. Liksom för att kasta ner den. Som om han inte litade på sin egen förmåg att svälja. Lillebror får en förvrängd min, som om det är det värsta han varit med om. Och då har den stackaren varit med om gastroskopi.

Själv har jag nog lite av det där rycket i mig. Det och hår som inte går att få en frisyr är var egenskaperna jag ärvde. För det finns nästan inget värre än när tabletten inte vill ner utan fastnar längst bak på tungan. För att minimera risken, slänger jag huvudet bakåt.

“Enstaka personer kan reagera med trötthet på denna typ av läkemedel”, står det på bipacksedeln. Till allergimedicinen.

Jag är en av dem. Ståendes med en spretande icke-frisyr och rycker med huvudet på morgonen.

Kommentarfunktionen har gått ut i strejk→

Wordpress vill inte ta emot kommentarer. Börjar så mått ångra flytten från Blogger. Där behövde jag aldrig felsöka någon sql-databas.

Desstutom är det varmt på kontoret. Svetten rinner nerför ryggen. Någon som vet varför mina kommentarer inte vill synas? Skicka ett mejl till christian[snabel-a]snowracer.se

Lite senare: Sådärja. Någon (såklart det var jag) hade raderat en fil. Nu är den tillbaka och kommentarerna förväntas strömma in.

Har jag önskat glad sommar? Då passar jag på nu. Glad sommar!

Jag vill bara vara en webbkille→

Just nu verkar ingenting fungera. Produktdatabasen har fått fnatt och dubblar poster. Hopplöst. Självklart är det ett dåligt utfört jobb från konsulterna, men minst lika dåligt testat av oss innan det togs i produktion.

Photoshop gillar inte Windows-servrar. Förut kraschade programmet när jag sparade filer. Efter en uppdatering av Mac OS skulle problemet vara löst. Nu verkar det som att filer blir helt uppfuckade. “Kunde inte fullfölja din begäran för att filen är tom”. Tack för det.

Jag vill bara vara webbkille. Inte Mac-supportkille eller databasfixarkille.

Semster vore skönt.