Pr�vat lyckan utan stavar→

Lycka �r n�r man st�r p� ett par v�lvallade skidor, n�ja f�stet �r i alla fall OK, och blickar ut �ver detta slags vykortsvinterlandskap.

S� skrev K:t i e-postlistan. Jag stod p� mina skidor tv� g�nger i helgen. Hyfsat glid men lite s�mre f�ste. Och inget vykortslandskap.

Tekniktr�nade i l�rdags. B�j mindre p� kn�na n�r du stakar. Anv�nd magen ist�llet f�r armarna. Diagonaltr�nade utan stavar; ta ut stegen, h�j foten, glid l�ngre p� varje tag.

Ord och inga visor fr�n min Personliga Tr�nare. Drattade i backen tv� g�nger. Eller om det var tre.

Lycka �r chokladpudding till efterr�tt.

Stressad→

K�nner mig stressad av jobbet, av mig sj�lv. Av allt. Det �r sn� ute, s� jag m�ste �ka skidor. Vasaloppet �r i ant�gande och det g�ller att vara f�rberedd. Tillr�ckligt med mil i kroppen. Aikidos�songen har b�rjat ocks�. K�nner tr�ningssuget. Att ta p� hakaman igen.

Och jobbet; Mycket i luften. Sv�rt att ta en sak i taget. Var inne p� kontoret och fixade lite i l�rdags. Passade p� att st�da kontoret. Enklare att fokusera med ett rent skrivbord. Jobbade �ver lite och k�nner att struktur och inspiration �r p� v�g. Hoppas den hittar fram innan jag slutar st�da kontoret.

Ska st�da l�genheten, vilken dag som helst.

Bara du slog en signal→

Jag brinner för kommunikation via text men måste tillstå att ett telefonsamtal kan blåsa bort alla de missuppfattningar som det skrivna ordet kan ge upphov till. Att höra den andres röst; tonfallet, skratten, suckar, när rösten stockar sig eller när den blir sådär sprudlande glad att den kluckar av skratt. Det är så mycket som tangentbordet har svårt att förmedla.

Men framför allt är det att höra rösten. Jag kommer aldrig överge det skrivna kommunikationen, men jag ska prata mer med de jag bryr mig om. Och med andra också för den delen. I dag är det lättare att skicka ett textmeddelande eller ett mejl istället för att ringa.

Dags att hitta tillbaka, innan jag tappar talförmågan.

Catching up→

Jag l�ser hos andra. Deras tankar om f�rh�llande, singellivet eller om det �r okej att j�mf�ra en kvinna med en val - om hon sj�lv har gjort det. Och s� dricker jag alldeles f�r mycket kaffe.

Barnen �r tillbaka i dojon. Fulla av liv och skratt. Underbart h�rligt. Sj�lv �r jag os�ker men �nd� full av beslutsamhet.

Fick ett sms i morse. Hon hade dr�mt om att hon skulle gifta sig, men kom inte ih�g med vem. Sj�lv minns jag inte att jag dr�mde. Jag sov djupt och vaknade med ont i halsen och en stor �nskan om att f� ligga kvar i s�ngen. Hela dagen g�rna.

I g�r var det �l med kompisar. Nu �r det kaffe. Igen.

Njuter av ensamheten→

Det sprakar fortfarande fr�n �ppna spisen. Lade in ett vedtr�, bj�rk, s� det mysiga skenet och h�rliga ljudet inte skulle f�rsvinna. Sitter i fot�ljen och l�ser Harry Potter. Tidigare s�g jag en av de m�nga Wallander-filmer som har producerats. Krister Henriksson ist�llet f�r Rolf Lassg�rd. F�redrar b�ckerna.

Ett tag var ensamna fredagkv�llar obehagligt. Ingen telefon som ringde. Ingen som var intresserad av mig. Alla v�nner upptagna med sina liv. I dag njuter jag. Kanske beror det p� att jag har haft fullt upp hela dagen - en mil p� skidor, st�dat l�genheten, handlat, lagat lite mat, haft mormor, morfar, mamma och br�derna p� f�delsedagstr�ff - och uppskattar stillheten.

Eller �r det s� att jag vet att jag �r �nskad - �ven om telefonen ibland �r tyst.

Utan t�rta och frukost p� s�ngen→

Min mormor ber�ttar g�rna hur v�dret var n�r jag f�ddes. Hade pappa levt hade han s�kert sk�mts av att han tog en hel rulle med bilder p� mig - utan film i kameran. Bilder p� nyf�dda Christian finns inte.

Har f�tt m�nga m�nga sms (storebror den enda som ringt) med grattisrop och till�nskningar om en bra dag. Tack. Att vara omtyckt och ih�gkommen v�rmer.

Jag tror att dagen slutade bra, med hj�lp av Big A och Fadersfiguren som gav mig perspektiv, tilltro men �ven en och annan sanning. Fulla med erfarenhet och kloka r�d.

N�gon g�ng ska jag skriva en hyllning till dem. Tv� personer som, helt skilda fr�n varandra, kommit att bli tv� v�ldigt viktiga personer i mitt liv. Men f�rst i k�n f�r hyllningar min mamma som givit mig villkorsl�s k�rlek sedan hon krystade ut mig f�r 28 �r sedan.

Bra glid - �t alla h�ll→

Det ska till tv� saker f�r att jag ska ta mig fr�n S�len till Mora. Perfekt vallade skidor och ett mirakel. Efter dagens premi�r undrar jag om det finns tillr�ckligt med vilja f�r att kompensera den obefintliga tekniken.

F�rsta nerf�rsk�rningen var en l�tt skr�ckupplevelse d� det sv�ngde n�r man f�tt upp farten en smula. Problemet var att sv�nga med skidorna. Jag utst�tte ett l�tt “oooahh” men h�ll balansen och undvek tr�den utanf�r sp�ret.

Lite bakhalt men ett riktigt bra glid. Tr�tt i ryggen och inte det minsta kul. D�r �r s� jag sammanfattar f�rsta g�ngen p� skidorna sedan jag blev h�gre �n en tv�rhand.

Om jag hittar en tekniktr�nare, en inte lika kuperad bana kanske jag �ven finner gl�djen i �kningen. Fr�n S�len till Mora ska jag, om det s� blir det sista jag g�r.

Andra om vasaloppet

Tillbakablick full med framtidstro→

Året ligger som en oskriven bok framför mig. Blad som kommer att flyllas med glädje, utmaningar, skratt, förhoppningar. Men alldeles säkert också med misslyckanden, rädsla och tårar.

Vissa kapitel har redan fått sitt ämne. Andra kommer att bli överraskningar. För mig och omgivningen.

Det kommer att bli ett bra år

2005 var året då jag vågade. Leva ut, ta risker, göra en del dumma saker. Men också väldigt många bra. Utmanade mig själv. Prövade nya saker, nya sammanhang.

Älskade det.

2005 var ået då det nya ringde in och det gamla ringdes ut. Lärorikt. Nödvändigt.